Ett ögonblick jag så väl kommer ihåg, som absolut kan ses som mitt bästa är när jag var lite, verkligen liten.
Jag hade en dock som hette mjukis. Jag kunde inte sova utan henne, vara utan henne. Inte alls! Det gick liksom bara inte.
En regnig och stormig dag (antar jag)  så var hon bara borta. Kaputt, förlorad.
Min värld gick under.
Stackars mina föräldrar! HAHA.
Mamma och pappa försökte förgäves manipulera mig till att tycka om någon annan docka, eftersom den dockan jag hade inte gick att köpa någonstans, vi letade och letade, det fanns inte. Livet var typ över?!. Hehe..

Så till ögonblicket:

En dag när jag var inne och lekte i mitt rum så hörde jag att pappa kom hem.
Mamma ropade på mig att jag skulle komma.
Jag klev ut i rummet och gick mot hallen där pappa satt på huk med en alldeles ny och precis likadan mjukis!!!!!!

Jag har då aldrig varit så lycklig i hela mitt liv! :-) Det ögonbicket är det bästa jag har!
Och tänk er vilket minne jag har ;-)





Och tro för guds skull inte att jag tappat bort henne igen! Någonsin!
För vet ni vad som ligger i min bokhylla?!?!?!?  :::::::








Tweet



© Melody Wallenrud 2009 www.melodyy.se Sweden